定义
定义
1 beadu-rǽs
m. A battle-rush, onset; pugnæ impetus :-- Biter wæs se beadurǽs the onset was bitter, Byrht. Th. 134, 68; By. 111. beadu-ræs
符文铭文
符文铭文
ᛒᛠᛞᚢ-ᚱǽᛋ