按字母浏览
选择语言
古英语词典条目

Seld

返回字母 S
定义

定义

1 定义

1 seld

n. I. a seat, that on which one sits, a throne ; sedes :--In heofene seld his his throne is in heaven (A. the throne of God), 306, 12 ; Sat. 662. Sang ymb seld secgan, 279, 9 ; Sat. 235. Siteþ him on heofnum, hafaþ wuldres bearn his seolfes seld, 301, 27 ; Sat. 588. God siteþ ofer seld hálig his, Ps. Surt. 46, 9 : 9, 8. Ealdormenn sǽton on seldum, Ps. Th. 118, 23. Hí on seldon sǽton æt dómum, 121, 5. II. a seat, residence, mansion, hall :--Scyppendes seld, Salm. Kmbl. 160 ; Sal. 79. Ðá hé ða mænego (the rebellious angels) ádráf of ðæm heán selde (heaven), Cd. Th. 277, 10 ; Sat. 202. Cwom Daniel in ðæt seld gangan, 225, 9 ; Dan. 151 : 262, 1 ; Dan. 737. Engel lét his hand cuman in ðæt heá seld (Belshazzar's hall), 261, 7 ; Dan. 722. Hié tempel strudon, Salomanes seld, 260, 19 ; Dan. 712. Com tó Heorot, ðǽr Hring-Dene geond ðæt sæld swǽfon, Beo. Th. 2564 ; B. 1280. Wǽron on ðyssum felda unríme gesomnunge manna and monig seld (or to I ?) gefeóndra weorada erant in hoc campo innumera hominum conventicula, sedesque plurimae agminum laetantium, Bd. 5, 12 ; S. 629, 25. Ða heallícan seld palatias zetas, Wrt. Voc. ii. 81, 23. Hú hé eft gesette swegeltorhtan seld, Cd. Th. 6, 27 ; Gen. 95. Heáhgetimbru, seld on swegle, Exon. Th. 137, 10 ; Gú. 557. [Ær he arise of selde, Laym. 25988. Cf. Goth. salithwa ; f. a mansion, chamber : O. Sax. seliða, selda : O. H. Ger. selida ; f. domicilium, mansio, habitaculum, tabernaculum.]
相似词汇

相似词汇

符文铭文

符文铭文

ᛋᛖᛚᛞ

可能的年轻符文铭文

使用的缩写

使用的缩写

常用缩写

Ger.
German
Goth.
Gothic
O. H. Ger.
Old High German
O. Sax.
Old Saxon

作品与作者

Bd.
Bede, Historia Ecclesiastica (OE translation)
Beo.
Beowulf
Cd.
Codex Diplomaticus Saxonici (Kemble)
Exon.
Exeter Book
Gen.
Genesis (OE poem)
Gú.
Guthlac (OE poem)
Ps.
Psalms (OE)
S.
Sievers, E. (editor/scholar)
Sal.
Psalms of Solomon (OE)
Th.
Thorpe, Benjamin (editor)
Voc.
Vocabulary
Wrt.
Wright, T. & Wülcker, R. P., Anglo-Saxon and Old English Vocabularies
查看所有来源